okt 2014

2014 – 2 oktober – Must istället för fallfrukt

 

Här på Danbyholm finns äppelträd både här och där. Fina, trofasta träd som ger mycket frukt trots att de inte längre får den uppmärksamhet de är värda. Och att se härliga äpplen bli fallfrukt för att ruttna på marken är en sorglig syn. Men alltför vanlig. Nu har i alla fall vi tröttnat på det. Nåja, en del ramlar väl fortfarande, men nu pågår »Aktion Äppelmust«. Vi plockar så mycket vi orkar, lägger i kartonger och kör iväg till Stallarholmens Musteri. Där tvättas äpplena och in i kvarnen.

Fruktmassan pressas och på kvällen tillsätts ett klarningsmedel, ett apelsinenzym, (10 ml per 100 liter äppelmust) som hjälper till att bryta ner pektinerna i musten och göra den klarare. Råmusten förvaras till nästa dag i stora behållare, och överblivet fruktkött separeras och silas bort. Slutligen pastöriseras musten. Inga konserveringsmedel. Ändå hållbar i minst ett år. Två kg äpplen blir en liter must.

Det vi får tillbaka är 33 cl flaskor med smaskig äppelmust. Den smakar extra gott för att vi tagit tillvara en resurs som annars gott förlorad. Och extra roligt är det att sätta etiketter på den och sälja in den på några butiker i trakten; hos Handlar’n här i Björkvik, hos Ingvaldstorp Trädgårdsodling mellan Björkvik och Katrineholm, hos butiken Landet i Centrum och hos Resecentrum i Katrineholm och slutligen hos Bönornas delikatesser i Nyköping.

 

Bild ett: En alltför vanlig syn, fallfrukt som bara ligger och ruttnar.

Bild två: Äpplen när de är som finast, i solen på en gren.

Bild tre: Äppelträden är verkligen fulla av de godaste äpplen.

Bild fyra: Oskar »slipper« traktorn för en dag och plockar äpplen i solen.

Bild fem: Hos Stallarholmens Musteri hamnar våra äpplen för sig i träbackar i väntan på sin tur.

Bild sex: Så upp på transportbandet och äpplena mals ner till fruktmassa.

Bild sju: Och vips är våra äpplen i flaska och ut i affären.

 

2014 – 9 oktober – Vårt fina valnötsträd

 

Ett av de allra finaste träden här på Danbyholm är det ståtliga valnötsträdet. Vi har till och med hört att det är ett av de största valnötsträd i Sverige. Och även om det är en bra bit högre än flaggstången, och den är 18 meter, tror vi inte det stämmer.

Det ska ju egentligen inte ens kunna stå här, för enligt många källor klarar inte valnötsträdet våra kalla vintrar här uppe i Svealand. Eller som Carl Fredrik Hoffberg skrev i sin bok » Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom« redan 1792: »Wäl mogne nötter låta om hösten så sig och wäxa wäl i Skåne«. Men det där vet väl inte vårt valnötsträd om, så det står kvar och ger stora frukter varje år.

Nu är ju valnöten förstås ingen nöt, utan en stenfrukt. Den är både god och nyttig, innehåller mycket omega-3, 87% fett, till största del fleromättat, 9 % protein och mycket järn. Den blir därför allt vanligare i matlagning, god inte minst i sallader.

Tidigare ansågs den som en medicinalväxt; en dekokt av valnötsskal var maskdödade (binnikemask) och malda nätter var bra mot dysenteri. Fast somnade man under ett valnötsträd vaknade man med huvudvärk.

I delar av södra Europa är valnötsträdet ekonomiskt viktig, både för valnötterna som skördas varje år, men också för att det är ett av de vackraste träslagen i vår del av världen. Den används ofta som möbelfaner.

Vårt valnötsträd må trivas här hos oss, men att få dess frukter att mogna till valnötter är att hoppas på för mycket. Tror vi i alla fall. Vet du som läser detta hur man gör får du gärna tipsa oss.

 

Bild ett: Nu om hösten är valnötsträdet praktfullt med alla sina gula blad.

Bild två: Bladen är stora, något läderartade, och doftar gott.

Bild tre: Frukterna är helt gröna.

Bild fyra: När man tagit bort fruktköttet finns valnöten där, och blir väl som vi är vana att se den först efter att ha torkat i flera månader.

 

Danbyholm, 640 20 Björkvik, lasse@danbyholm.com