juli 2014

2014 – 10 juli – Att skydda sin gröda

 

Det som växer på våra fält måste skyddas från angrepp från flera olika håll. De stora djuren håller vi tillbaka med jakt. Älg, hjortar och vildsvin gillar det vi odlar. I våra trakter har vildsvinen blivit en svår plåga på senare år.

Men vi måste också skydda det växande från ogräs, svamp och insekter. Det gör vi genom att spruta fälten Det höstvete vi sådde i september förra året sprutade vi mot ogräs, bland annat blåklint, tidigt i våras, redan i april. Och i skiftet maj/juni sprutade vi mot en svamp som heter brunfläcksjuka. I år har vi dessbättre inte behövt spruta mot några skadeinsekter.

Vi är dagligen runt på våra fält för att se tecken på ogräs, svamp och skadedjur. Om det regnar och är varmt finns till exempel risk för svamp. Om ett fält börjar bli bara aningen lite mörkare är kanske brunfläcksjukan på gång. Vi synar bladen för att se om det finns skadedjur. För de kan föröka sig otroligt snabbt.

Bekämpningsmedlen är mycket dyra, upp mot 750 kr/hektar, och är man snabb och sprutar när ogräset och svampangreppen är små behövs också lite gift.

Alla fält där vi odlar spannmål har körspår. Det kan du se på så gott som alla fält i landet. Vår dator- och gps-styrda såmaskin är inställd att inte så där vi sedan ska köra med traktorerna för att spruta. Det som växer där skulle vi ju ändå köra ner.

Vi är mycket noga när vi hanterar växtskyddet. Vi förvarar det i ett eget hus, vi fyller på sprutan på en särskild iordningställd plats, så om vi skulle spilla något, samlas det upp i en bädd av halm, vi sprutar inte när det blåser och våra väl tilltagna skyddszoner mot de vattenförande dikena ger ett extra skydd.

Om vi däremot inte skulle skydda vår gröda mot ogräs, svamp och skadedjur skulle avkastning riskera att minska med upp mot hälften. Men kostnaderna för sådd, gödning och skörd skulle vara de samma. Det skulle inte fungera ekonomiskt.

 

Bild ett: Conny ställer in gps:en och sprutan stänger automatiskt av de ventiler som passerar ett område som redan är sprutat.

Bild två: Sprutan har 12 meter långa armar. På varje sida.

Bild tre: Varje ventil styrs separat av datorn och stängs av och på så att inte sprutas dubbelt.

Bild fyra: Körspår i ett fält med vete. En välkänd syn i det svenska odlingslandskapet.

Bild fem: Förkrympt, eländig och ljusgrön står ett stackars ogräs där och hukar mitt bland det kraftiga höstvetet. Medan vetet fortsätter växa kommer ogräset, tack vare att vi sprutat, att stå kvar på samma nivå.

2014 – 17 juli – Söta lamm & gott kött

 

Varje år växer vår fårhjord. Fåren håller markerna öppna. På våren föds lammen, små och söta, men redan i juli är det svårt att skilja på fåren och lammen. Och om någon månad går bagglammen (killarna) till slakt. Tacklammen (tjejerna) får växa till sig och själva bli mammor med egna lamm i vår. Så har vår fårhjord växt ännu lite till.

För plats har de. Rena paradiset med öppet fält, en ek-och bokskog att få skugga i och ett hus om det regnar för mycket.

Som sagt, på hösten slaktar vi lammen. Då väger de drygt 15 kg, de största upp mot 20 kg. Vi tar 150 kr/kg, och du betalar för 15 kg i förskott. Köttet ligger styckat kraftiga vakuumpåsar, packat i en wellpappkartong. När du hämtar din lammkartong justerar vi betalningen. Vi kontaktar dig i god tid innan »din« kartong är klar för avhämtning, troligen i oktober.

2014 – 24 juli – Plastinsamling

 

Alla måste bidra till en bättre miljö, om det är vi väl överens. Källsortering av våra sopor är vardag numera. Så även för oss lantbrukare. Och vi har massor med förpackningar. Det mesta plast.

Därför har vi en gång varje sommar plastinsamling här i Björkvik. I år var det vi på Danbyholm värdar. Tidigt en lördag var Mikael Jogevall på plats med sin mini-traktor. Och de första bönderna låter inte vänta på sig. Det blir snabbt kö upp till uppsamlingsplatsen.

Fyra fraktioner tar Mikael emot; storsäckar (utsäde, gödning), ensilageplast (runt de stora vita balarna med gräs till korna) plastdunkar (växtskydd/kemikalier) och nät (runt ensilagebalarna, under plasten). Varje bonde får en kvittens på lämnad plast. Det är viktigt att för kommunens miljökontor kunna visa upp att man inte bränt upp plasten på gården. Eller grävt ner den.

På några timmar har drygt 40 Björkviksbönder lämnat uppskattningsvis 50 ton plast. Det mesta ensilageplast, det finns fortfarande många kobönder i Björkvik. Av plasten blir det bland annat sopsäckar.

Samma eftermiddag är Mikael i Gnesta och tar emot där. Varje år samlar Sveriges bönder in 20.000 ton plast, upp mot 94 procent av all plast som hanteras inom jordbruket återvinns. Även där lär vi vara bäst i klassen.

 

Danbyholm, 640 20 Björkvik, lasse@danbyholm.com