aug 2014

2014 – 14 aug – Rapssådd

 

För en dryg vecka sen så skördade vi korn på 30 hektar närmast gården, korn som vi sått tidigt i april i år. Det var faktiskt den första Facebook-uppdateringen Livet på Danbyholm. Ni som har varit med oss sen starten kanske minns den. Sedan dess har vi kört över fälten med tallrikskultivatorn två gånger och spridit hönsgödsel. I måndags kom dessutom 20 mm regn, det var riktigt bra, för nu är jorden fuktig och redo att ta emot nästa sådd, som blir en höstraps.

Höstraps är bra för jorden, dess rötter luktar upp jorden. Det säkerställer växtföljden, en baljväxt efter spannmål. Och vi måste redan nu planera så att vi i tid sprider ut nästa års skörd. Allt får ju inte mogna samtidigt.

Vi vill ha 55 rapsplantor per kvadratmeter. För att räkna ut hur vi ska programmera såmaskinen måste vi veta hur mycket 1.000 rapsfrön väger, 6,5 gram. Vi tar 55 x 6,5, det blir 357,5. Vi delar med grobarheten, som är 98 %. Då vet vi att vi ska så 3,76 kg rapsfrö per hektar. Och eftersom vi ska så 30 hektar går det åt runt 100 kg.

Direkt efter sådd sprutar vi Sluxx, som innehåller järnfosfat, mot åkersnigeln. Den äter upp frön, blad och stjälkar, den övervintrar och befruktar sig själv. En riktig mardröm för rapsen. Vi ogräsbekämpar också rapsfälten inom någon dag efter sådd. Dessutom måste vi spruta mot groende spillsäd. Det är korn som blir kvar på åkern och är en svår konkurrent om näringen om den får vara kvar.

Efter det är det bara att stilla be om bra väder och vänta på skörden i augusti nästa år. Då hoppas vi på 4 ton per hektar. Det är hälften av en veteskörd, men priset brukar vara mer än dubbelt upp. Men det är långt till dess.

Besök gärna vår hemsida, www.danbyholm.com, där du kan läsa mer om oss och även köpa ved, lammkött och foder. Du får gärna kommentera, gilla, dela och bjuda in dina vänner till denna Facebook-grupp.

 

Bild 1: Ludvig kör tallrikskultivatorn över det slagna kornfältet. Vi plöjer inte våra åkrar utan kör kultivatorn två gånger, i ett kryss, för att förbereda jorden för rapssådden.

Bild 2: Dubbla tallriksskivor skär först sönder halmen och återpackningsrullen plattar till jorden lätt igen.

Bild 3. Varje säck innehåller 1,5 miljon rapskorn.

Bild 4: Viktor har bråttom att så de 30 hektaren med de sammanlagt runt 15 miljoner rapskornen innan regnet kommer. Har vi tur blåser regnet förbi.

 

Torrt ska det vara

 

När vi tröskat ute på våra fält kör vi in och tippar all spannmål i »torken«. Rakt ner mellan kraftiga stålbjälkar rinner den nytröskade säden. Sen transporteras den upp till en damm- och bossfläkt, som rensar säden från ax, halm och annat som tröskan egentligen ska ha sorterat bort, men som ändå ibland följer med.

Därifrån tippas säden ner i lagringsfickor. Vi har åtta lagringsfickor som alla rymmer 140 ton. Här lagrar vi olika vetesorter och rågvete och havre. I lagringsfickorna blåser det friskluft.

Priset på alla spannmål räknas på 14 procent vattenhalt. Där ligger den gräns där vetet inte gror, och kan lagras i flera år. Om vi säljer »blötare« vete får vi avdrag på priset. Nu är det nästan aldrig så låg fuktighet i säden ute på åker. Vi är glada om vattenhalten ligger under 20 procent. Och jätteglada om den ligger på 15,5 procent.

Från lagringsfickorna matar vi in säden i torken, där en dieselmotor värmer upp luft till 80 grader och blåser in den säden. Vår tork klarar av att torka fyra ton vete i timmen från 20 procent ner till 14 procent. Men snabbare om säden inte är så fuktig. Därför är vi rädda om varje vattendroppe som vinden torkar bort. När säden sen är torr måste den sen snabbt kylas ner så den inte börjar gro i värmen. Det gör vi genom att blåsa friskluft.

När säden är torr förs den vidare till våra sex lagringsfickor om 300 ton vardera. Vi kan också lagra säden i våra åtta mindre lagringsfickor. Där får den vänta på utlastningen. Vi försöker sälja vårt spannmål till så högt pris som möjligt. Och priset styrs av tillgång och efterfrågan på världsmarknaden. Är det torka hos de amerikanska spannmålsodlarna stiger priset, är det rekordskördar i Ryssland sjunker priset. Men ofta får vi bättre betalt ju längre vi väntar. Förra säsongen fick vi 20 procent mer när vi sålde i februari 2014 jämfört med augusti 2013.

När vi kommit överens om att sälja dundrar det in en långtradare på gården och i ett nafs lastar han nästan 40 ton.

 

Bild 1: Skördetröskan tappar över det nytröskade vetet i en väntande vagn.

Bild 2: Här tippas spannmålen »rakt ner i golvet«.

Bild 3: De åtta lagringsfickorna i blankt stål. Den mörka fickan närmast kameran är för utlastningen.

Bild 4: Det torkade vetet på transportbandet på väg till en lagringsficka.

Bild 5: I teorin skulle vi kunna lagra 1.920 ton i våra sammanlagt 14 lagringsfickor, men så blir det ju aldrig. Vi kan ju inte blanda olika sorter.

Danbyholm, 640 20 Björkvik, lasse@danbyholm.com